Tant? Nä..eller ja!

Jag har då tyckt att det bara är tanter som handlar matvaror i tygkassar och har vaxduk på borden. Men nu är det ju så att man kan ju ändra sig, eller? I dag handlar jag i tygkassar och har vaxduk på mitt bord. Hur kom det sig att jag redan är tant? Jo, tygkassar är himla bra då det inte går i sönder så fort man fyller dem. Vaxduken, ja den har jag ju alltid sett som rutig eller prickig glansig duk som prytt bord hos äldre människor. Hmm, ja nu är jag ju även där! Fast om jag får säga det så är jag "en modern tant" med textil vaxduk. Den är inte bara praktisk utan helt ok också.Just den som pryder köksbordet för tillfället är ljusgrå och man kan lura sig och tro att det är en helt vanlig duk. Jag tycker att det är helt ok att vara tant och jag är lite speciell, eftersom jag är den enda på Östan ;-)

För att pryda till det så har jag lagt en vanlig löpare ovanpå.

I dag fick bordet en extra kick.
Grillad kalvskiva, ugnsbakad potatis, pepparsås, vitlöksstekta
champinjoner och färgen från morrot och färsk broccoli.

Vinke, vink...

Östan på Google

Man blir ju lite nyfiken på vad som dyker upp när man söker på Bråtnäs på Google. Som förstått så visas bilder från Livet på Östan samt bilder som min syster har lagt ut på sin blogg Familjen Axelsson . Tänk att man inte är så anonym längre. I och för sig så är det ju jag själv som styr vad som läggs ut på denna sidan, det gäller att plocka ut de rätta godbitarna.

Snart är det dags igen, härlig tid vi har framöver.

Vinke, vink...

Som gjutet..

"Stars of fame in Bråtnäs"

Vinke, vink...

Kvällspromenad längst Lelång.

Tidigare i kväll tog jag mig en tur med Iza, Vendel och Torbjörn runt Långenäset. Iza studsade på som en liten hare och fann givetvis intressanta spår längst vägen. Ongane traskade sig fram genom "jungeln" på jôle med lätta steg, medan jag (hmm..) klev som en förvirrad älg. Det är inte så lätt att gå på ett jôle som inte slås eller plöjs. Dålda gropar och  vattenhål finns det gott om. Det är sådana här tillfällen det är extra bra att man inte har grannar som får uppleva "roliga timmen".
Om ni kikar på nedanstående bild ser ni en mur, där bedrevs det ett tegelbruk på slutet av 1800-talet. Man skeppade teglet på båt ner till Bengtsfors och vidare därifrån. Kul tycker jag med lite historia från "mitt kvarter".

Tjingeling på er grabbar!

Hej å hå!

Ankorna var också ute på en kvällstur i Lelång.

Vinke, vink...

Det är i Bråtnäs det händer!

Vecka 41 är veckan då det är årets happening i Bråtnäs (förutom midsommarfirandet här på Östan då) för det är då älgjkten hägrar. Bråtnäs fylls med massor av folk och massor av bilar och trafiken på vår väg ökar radikalt. Oftast är det två eventuellt tre olika bilar som kör här på vägen och varannan vecka kommer ju sopbilen så det blir väl fyra totalt. Men denna vecka är det upp i mot 30 olika bilar så ni kan förstå vilken "motorväg" vi har nu. Man möter gubbarna och den enda damen med ett gott och stort leende. Ett uttryck som beskriver hur trevligt de har och att förväntningarna är stora. Härligt att se så avslappnade och lyckliga folk. Själv så har jag alltid min "slapparvecka" under älglovet. Jag spenderar tiden med gossarna och knopen blir inte alls många. Denna underbara vecka är behövlig för att ladda batterierna. I kväll skall jag lyssna på spraket i från vedspisen och vila mina ögon på min alldeles egna jägare. Vi får se vad han kommer att jaga i kväll!

Man glädjs av att det leker ongar på jôle igen. Det är ca 60år
sedan 10åringar gjorde det sist. 

Vinke, vink...

Jag kan själv!

Jag är ju sådan att jag gör det mesta själv. Man säger att man blir som man umgås och det vill jag verkligen påpeka att det stämmer. Min guube han gör ALLT själv. Bygger vägskrapa, själv, går det i sönder något redskap till traktoren fixar han det,själv. Han lagar sina sandaler,själv, byter tak på huset,själv, svetsar saker som gått sönder,själv. Det är sådanna där vardagssysslor som måste fixas som han greppar tag i och ordnar på "en grisblink". Han tar inte till något extra utan grejar med de sakerna han har.

I dag skulle jag vara duktig och steka hamburgare och det är ju super enkelt, trodde jag ja! När jag bakar, lagar mat, saftar/syltar mm så har jag inga specialare till redskap utan jag använder mig av det jag har och inga krussiduller- tills i dag. Visst vet ni. För ett tag sedan köpte jag en hamburgepress och tyckte då att det skulle bli kanoners ända tills i dag. Väl vid spisen så fungerade den inte alls, så som jag ville. Hmm... greppade då tag i färsen och gjorde gamla hedliga burgare och visst, jag klarade mig själv! Jag är ingen människa som skall ha massa saker hit och dit och det blev det ett tydligt tecken på i dag. Nu vet jag ocskå att jag klarar mig själv ;-)

Vinke, vink...

Karusell vs skördare

Då var det dags för den årliga traditionen på Ed. Som vanligt brummade vi ner till Ed för att besöka marknaden och spendera tid med farmor och farfar på torpet. Vi åkte ner på fredagskvällen och överraskade farfar. Han hade ingen aning om att vi skulle komma så visst var det uppskattat. Vi trippade in i den halvupplysta stugan med sovsäck och spänning. Eftersom det inte finns någon el eller vatten i stugan så blir det lite extra med att vara på Ed. Man kan ju inte påstå att sängen är lika go som den hemma, men allt som innefattar "torpet på Ed" är en lyx och man har ju sommarstugskänslan när man är där.

Under lördagens tripp till marknaden var det himla kallt och ruggigt. Stilångsen på och marknadskarrameller i fickan gjorde att vi jag inte tapade suget. Gossarna hade det väldigt bra. Fast jag vet inte vilket som var roligast. Att åka virvelvinden eller studera skördaren som stod där intill? De var alla fall nöjda över dagen och lika goa som vanligt.

Ja det är ju frågan, Vilken är roligast?

Vinke, vink...